dance to a cry for help,
Det var äcklig mat idag i skolan. Kött och grönsakssoppa. Röv och svettsoppa, snarare. Det är då alla slåss omkring bordet där mackorna finns. Det är då mattanterna får röra på sina arslen också. Det är väldigt ofta mackorna tar slut, och behöver fyllas på. Kanske är jag för snäll om jag säger att dom gör det rätt snabbt. Men eftersom jag är bättre på att klaga, så fortsätter jag så. Även fast jag inte ens själv vet om jag håller mej till sanningen, när jag påstår att det tar hundraåttio år innan mackorna fylls på. Ni förstår, när det är en soppa gjord av djävulens skit och piss, är mackorna rena rama gudsmåltiden! Något vi alla kämpar för.
En grej jag måste yttra mej om när det gäller fångarna på fortet är att, jag hoppas verkligen att ungarna vinner idag! Helst att dom vinner hela skiten! Hur fränt skulle inte det vara?! VUXNA VILL, BARNA KAN!
Jag kom på för ett tag sen, att jag vill ha en megafon i julklapp. Fan vad coolt.
so tell my love I'm leaving, I gotta find something to believe in
ain't no use to sit and wonder why babe,
Jag skulle spela lite på mammas lp hade jag tänkt, och så blev resultatet en ny header istället! Den är lite tuff tycker jag. Annars har jag inte mycket på hjärtat idag. Soffan blev min trogne vän när jag kom hem från skolan. Förresten så hade vi en håltimma idag på två timmar. Hur fan lät det då? Hur som helst, gav Hedvwig, B, jag och My mattanterna fingret och drog till ica, och köpte nudlar och åt hemma hos B. Det blev t om efterrätt! Efterrätt är inte ens att tala om i skolan. Banan blev det...
all women are bad
someday life will go our way,
Bob Dylan – Don't Think Twice, It's All Right
Tittade igenom bilder förut. Bilder från sommaren. Jag saknar den redan våldsamt mycket! Vartfan tog den vägen? Det gick så fort. Jävla Svergie. Men så mycket jag har hunnit med ändå! Det är lite svårare att planera saker att göra på vintern, eftersom faktum är att det är svinkallt, så man knappt kan vara ute. Fast två saker som B och jag bestämt ska göras, är att åka pulka på Omberg. Det är den enda gången i hela mitt liv jag gillar Omberg. Hoppas bara att vi inte slår ihjäl oss. Att bryta armen är liksom lindrigt... Och så ska vi bada i snön. Ja, bada som i bikini. Jag tror vi skippar det nakna den här gången, haha. Om vi gör det, eller nej, NÄR vi gör det ska jag be någon att fota det, så ska ni få se! Sitt inte och tänk att vi är idioter, för när man är bosatt i skiten jag är bosatt i, får man helt enkelt ta tag i det själv för att få lite roligt. Även om det är på andras, eller möjligen sin egen bekostnad. Livet är vad du gör det till.
peace/love
öppna ditt sinne,
Ja, appropå förra inlägget, jag menar givetvis september istället för augusti. Så går det när man röker på för skojs skull...
Jag har fanimej inte ett jävla skit att säga. Trött som ett arsle är jag. Jag tittade på Göta Kanal tre förut, men jag kan inte riktigt avgöra vad jag tyckte om den. För jag somnade... Men det jag såg, var inte så värst bra. Mamma och jag tittar på Pip Larssons, medans pappa sitter och syr upp mina nya byxor jag hittat idag. Min pappa han är händig han. Robert gör något annat.
peace/love
is life like this?
i saw a face,
Blidde du glad nu?! *ler äckligt stort*
peace/love
i'm screwed,
Hmm... Ja vafan. Det där är min bildlärare. Av honom kommer jag få MVG, lätt. För han älskar mej jättemycket. Han älskar mej jättemycket för att, jag är charmig, konstnärlig (en liten överdrift kanske...), musikalisk, har bra fantasi, snygg, humoristisk, trevlig, och inte minst... IRONISK OCH ALLMÄNT OSERIÖS! OCH, jag är en riktig babe.
Jag ska bada. För jag fryser.
The Monkees – I'm A Believer
in the school,
Jag vill dra hem och koka nudlar. Det vore gott.
peace/love
what's in front of me now?
Fångarna på fortet suger också, så jag har tänkt att gå och lägga mej. Det här är en sån där äckligt dålig dag. Jag hatar den här dagen. Den enda jag kan tänka mej att spendera den med är B. Annars är jag faktiskt hellre själv, och lyssnar på musik.
Förresten var det den tjugoandra september jag ska tillbaka till helvetet efter allt. Ja, tandläkaren. Dom går fanimej på crack där alltså. Och Sven behöver stämmas igen. Han stämmer om sig som en brunstig älg eller något. Det fixar jag imorgon, för jag lär bara bli förbannad annars.
B, jag älskar dej.
ingen vill röra vid din kind,
© jag
peace/love
we had it all,
Ungjävlarna i 8A satt som oroliga och nervösa bliviande pappor utanför förlossningsrummet och väntade på domen. En lite av livsavgörande dom. Överskåp, eller nederlaget, underskåp? Fuck yeah jag fick överskåp trots allt! Jag tror alla fick det faktiskt! GÖTT! Då behövde jag inte ta ihjäl en mindre värd unge ändå. Tur för den, för jag hade i så fall redan siktat in mej på en...
Förbannad har jag varit också. Jag som trodde att jag skulle gjuta tandställningen idag! Nähäe då! Jag åkte bara fyra mil för ett mycket kort, och uppskrämmande samtal, och för att mäta mina tänder, och mej själv! Jag får inte pierca mej någonstans heller. Visserligen får jag inte det för mamma heller, men ändå. Jag fick inte ens ha hål i öronen, för att det skulle synas på röntgenbilderna. Det har jag redan, och har haft ett bra tag, så dom växer ju inte igen som tur är! Men jag som hade tänkt att göra det snart! Jag skulle kunna ta hål i bröstvårtan och det skulle synas på den där jävla röntgen. Och det kommer vara SÅ viktigt att hålla mina tänder rena, så att jag inte får hål i dom. För det kan bli besvärligt. Fluxa var fjärde timme, använda tandtråd var 45:e minut, och inte minst, borsta tänderna varje timme! Nä, okej. Det var väl inte riktigt så, men det lät fan så på kärringen som snackade med mej, som såg snäll ut, fast var en riktig mara. Hon mätte mej, för att se någon sak. Jag fick inte klart för mej riktigt vad, men jag antar att det kan ha med att göra, att om jag växer mer, lär käften också göra det. En och sjuttio var jag. Och så sa hon, att jag inte lär växa mer. Nej okej, tänkte jag. Och så kommer gubbfan som jag döpt han till, och mäter mina tänder eller vad han gjorde, och så frågade han hur lång jag var. En och sjuttio svarar jag. Och då säger han att, jamen du kommer ju absolut växa mer! Jaha? Vafan, ska inte maran och gubbfan föreställa kollegor eller? I samma rum som jag, befann sig även en tonårskille, som hade ett väldigt finnigt ansikte, så vitt jag kunde se. Och han knöt sina händer hårt. Så hårt att man snart väntade att han skulle skita ner sig. Förmodligen är det inte bara jag som är pissrädd. Och så sa maran, att målsman får inte närvara när dom sätter in metall skiten i munnen på mej! Jag kommer få ett känslomässigt utbrott. Jag kommer fan inte fixa att vara där själv, med maran och gubbfan, samt andra olyckliga och rädda människor i samma rum, utan pappa! Droppen var när jag fick veta tiden då jag skulle tillbaka. Blabla november sa maran. NOVEMBER? Bye bye life, jag kommer få tandställning nästa år, tänkte jag! Men på minneslappen jag fick, står det att jag ska tillbaka i september. Och så gjorde hon väldigt klart för mej att, om man inte kommer när man är väntad får man "böta" hundra spänn! SUCK! Men mor min ska ringa och kolla imorgon. För säkerhets skull. Annars lär jag, eller ja förmodligen mamma eller pappa, gå back hundra kronor hela livet.
Skolan dög till att pissa på, och jag ska duscha nu, och så titta på Fångarna På Fortet när det börjar, och äta en chokladbit som mamma köpt till mej, och NJUTA!
peace/love/let's kill maran & gubbfan
i wanna see you, fake this
Om jag kunde besvara det här hemska beskedet, skulle jag be dom att förbereda en årsförbrukning med valium till mej. Men det är ju just därför man inte kan det. För att om det var möjligt, skulle 90 procent av Svergies befolkning också vilja ha det, och det blir helt enkelt för dyrt. Tur då, att jag har ett bra förslag här nedan.
Men jag har ju faktiskt rätt, right?
you just got wasted,
Första dagen var helt okej ändå. Jag menar, jag har åkt båt, ätit polkagris, ätit glass, ätit mej spyfärdigt mätt på en rätt äcklig pizza, och badat, och lekt i flera lekparker, och fått en studsboll på köpet. Det var ju fan världens heldag! Imorgon ska jag gråta blod. Gråta litervis med blod. För jag ska till, ta det lugnt nu, TANDSPECIALISTEN I MOTALA! Jag ska prova ut tandställning. I tre år framåt. Tre år. Och så missar jag den första måltiden med FAMILJEN i skolan. Det är knappt att jag hinner få nyckeln, till mitt förväntade överskåp! Om jag inte får överskåp, så... Ja, jag är ledsen, men då måste jag tyvärr döda en mindre värd unge som har det, och ta över skåpet. Det låter faktiskt helt rimligt när jag tänker efter.
peace/love
sommarn snurrar fort,
Sommarkollaget 10
En bild jag missade förut.
Skola imorgon, jag spyr.
peace/love
vadfan hände nurå?
Men i alla fall, tillbaka till lovet igen! Jag har hunnit med så mycket ändå. Det mesta är med FAMILJEN. Jag har säkert glömt något, men det hjälps fan inte. Jag berättar det jag kommer ihåg starkast! Tältningen är ett bra exempel. Jag vill aldrig göra om det igen. Tält är inte min grej. Men ändå ger jag mej alltid på att göra det. Vi åkte hem runt fem halv sex på morgonen, och så såg man ut som en slags blandning av uteliggare/alkolist/luffare, åkandes med en massa packning på cykeln. Vingligt var det också, som jag minns det. Och så tänkte man: "Fan också. Hoppas ingen ser mej". Sen plötsligt slog det en, att klockan är bara lite över fem, ingen är vaken. Förutom folk som ska åka till jobbet. Och ja, varför inte ge dom ett gott skratt på väg till helvetet liksom? Jag såg det nog mer som en väldigt god gärning, än någon genant. Jag minns mycket väl när Nathalie, jag och B sov i Bs båt. Ja just det, "sov" var det ja. Dygnade. Åtminstone B och jag. Det var även då vi badade bakom båten i vättern, fyra på morgonen. Jag tror att vi båda kan ha varit påverkade av någonting som har med för lite sömn att göra, eftersom vi tyckte att det var relativt varmt. Det var då jag sjöng Elvis och Johnny Cash låtar som om jag nästan trodde att jag var dom. Det var då B och jag drog till Omberg vid fem på morgonen, och satte oss med gitarren. Det var när vi kom hem därifrån som vi gjorde allt för att hålla oss vakna till nio, för att klara av att dygna. Och jag är helt sanningsenlig när jag säger att vi satt och höll ögonen öppna med våra händer, och bara stirrade in i väggen. Och sen sov vi ändå bara två timmar. Jag tror faktiskt inte att jag mått så dåligt någon gång förut i hela mitt liv. Möjligtvis kan alla halsflussar jag haft, och schalkarnsfeber (heter det så?), mäta sig med det. Men när vi cyklade dom där kilometrarna hem, var jag yr, hungrig, törstig, och inte minst trött! Det var helt underbart att komma hem och sova. Ah. Jag kommer ihåg när vi firade Melindas födelsedag. Tårtan i facet, och att det till slut hann bli ljust innan vi somnade. Så jag knöt mitt linne runt ögonen, för att ge mej en chans att sova. Det gick bra faktiskt. Jag kommer inte glömma när Elli, Hedvwig, B, My och jag var och fiskade. B och jag var i en väldigt het diskussion, och då fick jag napp! En skaplig mört var det ändå. Och han tappade huvudet, och ramlade på bynn. Elli och Hedvwig förstörde Bs pimpelspö totalt också. Vi ska aldrig mer fiska med dom i alla fall. Och sen (såklart) kvällen då Melinda, My, Elli, jag och Hedvwig roade oss en aning för mycket kanske. Jag tror inte det är någon idé att gå in på detaljer, med tanke på att jag vet vilka som läser, och som har min bloggadress tillgänglig... Men den kvällen var förjävla bra! Synd bara att B var någon annanstans då. Det var nog det som var värt att skriva tror jag. Imorgon börjar skolan igen, och vafan. Det här året har gått fort, så det dröjer inte länge till förrän det blir sommarlov en gång till. Och jag klarar mej nog bra. Med betyg och sådära. Jag är ju en rätt fjäskig och charmig unge. Men om jag inte ens får VG i musik. Så gräver jag ner mej.
Sen måste jag bara säga en till grej om spelningen med Amanda Jenssen igår. Alla stod där, med stor förväntan inför Amanda. Och så kommer det en kärring, med en onödigt fin lång klänning på sig, och skulle hålla tal. Tydligen var det Linköpings borgmästare. Jag, allmänbildad som jag är, visste fan inte ens att dom hade en... I alla fall, hon skulle dela ut ett pris. Jag lyssnade nästan inte, så jag vet inte varför eller så. Men människan var otroligt dålig på att hålla tal, och jag är säker på att hon köpte den där fula klänningen endast för det där fula talet. Men så kom hon efter ett par år äntligen fram till vem som skulle få priset. Gissa vem det var? Jo, mitt i allt kommer hon Sissela Kyle in på scenen! Lika ful klänning hon också, fast kortare. Det var lite kul tyckte jag.
Innan Amanda kom, så hörde jag hur en fotograf (en kärring fotograf) snackade med en av vakterna. Hon gnällde över att artisterna inte föregår med gott exempel när dom blandar in alkohol och tobak på scenen. Däribland namnen hörde jag Amandas, och Maja Ivarssons i The Sounds. Maja hade tydligen rökt, och Amanda hade druckit lite vin. Och enligt henne var det inte bra för barnen att se. Men hörre du klimakterieapa, hur många barn har inte sett sina föräldrar ta ett glas vin någon gång? Och hur många barn har inte sett folk röka någon gång? Och hur många barn är det inte som t om har föräldrar som röker?! Och, dessutom är det Rock'n'roll lifestyle. Inte för att man måste röka, och supa för att vara rockstjärna, men ni med förstånd fattar vad jag menar.
Fäään vad mycket text. Som kompensation ska jag lägga upp ett kollage sen, som jag har gjort. Det är sommarbilder på FAMILJEN. Jag tror jag gör det...
peace/love
sing me to sleep,
Det var så bra. Så bra så bra så bra. Amanda är en galen kvinna på scen, som ger sina bandmedlemmar minst lika mycket uppmärksamhet som hon själv får. Det var great!
peace/love
it just feels so good,
peace/love
twenty one,
Just nu pissar förmodligen gud ner syndafloden. Man it sucks big time. Till halv sju ikväll får det fanimej åtminstone ha slutat regna. För då är det dags för Amanda Jenssen igen! Jag har för ont i fingrarna för att spela mer gitarr nu, och för trött. Jag funderar på att hitta något att äta, lägga mej i sängen och kolla på teve. Eller säger jag åt Robert att han får titta på när jag spelar Buffy på xbox.
peace/love
broken inside,
Pete Dohery himself!
Jag hänvisar er gladeligen till den här länken Hired Gun
På tal om han Pattinson, jag såg Remember Me med B och My häromdagen. Den var så in i helvetes jävla bra. Jag ville inte att den skulle ta slut. Tills jag ser på teven att det står något om 9/11 2001. Jag fick ett utbrott och skrek: "NEEEEEEJ, HAN KOMMER DÖ!! HAN KOMMER DÖ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!". Och så dog han. Vafan liksom? Om han inte hade dött, hade filmen varit helt flawless. Och dessutom såg han för en gångs skull inte ut som en cancer patient i ansiktet. I den här filmen var han naturligt snygg. Fast det gör detsamma. Jag ska ändå knulla Pete.
notice me,
some are in the lead, others follow
when you hit the blues,
Hittils har jag verkligen utnyttjat dom sista dagarna på lovet dagarna förjävla väl! I princip så fort Elli, Melinda, My, Hedvwig vaknat, drog vi till B! Där spelade vi musik, yeah we were making music. Och degade. Och tittade på Tyra Banks talkshow, där folk som blev förstenade, som hade två vaginor, som hade en vagina och en liten penis, en som knappt hade ett ansikte, en vars ben aldrig slutade växa. Det var faktiskt jävligt intressant. En grej som går upp för en själv då är att man själv tittar sig i spegeln och tex tänker: "Fan vad fula öron jag har". Men den där tjejen hade inga öron från födseln ens.
Annars sitter jag och dunkar arslet av mej med musiken på mitt usb. Nu är det Johnny Cash. Och jag sjunger så gott jag kan!
peace/love
let the flames begin,
(Förlåt mej så jävla mycket då alla kristna inför det jag säger). Tack så mycket för kommentaren!! Jag blir så jävla asglad! Typ lika glad som judarna blev när det gick åt helvete för nazisterna! JA!
Ikväll ska FAMILJEN äta på kina, och götta oss! Det blir jävligt bra faktiskt.
En gammal goding bild!
peace/love
Amanda gånger tre då va,
Paramore - Ignorance
Den vann typ bästa rockvideon tror jag. Och det var förjävla rätt ju.
heart of glass,
Jag vill inte vara här. Jag vill sätta mej på ett tåg, någonstans jag aldrig varit, och så bara dra. SKÖNT! Men mamma skulle dö, och så döda mej för den delen. Men någon gång fanimej.
Imorgon ska jag följa med My till vårdcentralen och lägga om hennes ben. Och nu ska jag nog måla livet svart. Nej, men åtminstone naglarna.
peace/love
announcement,
peace/love
because the night,
UTROPSTECKEN
the dust of time
peace/love/music
a brand new edge,
I'm in repair,
Imorgon är första dagen på sista sommarlovsveckan. Det svider i både hjärnan och hjärtat. Den sista veckan ska familjen försöka leva som om livet snart är slut. Jao.
Snygg chey.
no need to argue,
Cranberries
Förmodligen en av nittiotalets bästa plattor ääävääär.
Och så vill jag bara notera att flugorna vi har hemma, ser ut att ha brutna ben. Men det ska jag hjälpa dom med. Jag ska döda dom.
↓
tro och tvivel,
Min kära Håkan skiva har kommit idag! Hädanefter ska jag sjunga hans texter med den bästa röst jag bara får till, och känna känslorna i låtarna och bara smälta isär en stund! Imorgon ska jag dunka otroligt mycket när jag städar upp härinne, för det har blivit sådär otrivselaktigt igen. Och så har jag fått ett till liv. Ännu ett usb. Där ska alla mina bilder som betyder mycket för mej leva. För den här jävla datorn går ju inte att lita på. Och så kanske den viktigaste musiken.
peace/love
my brain is broken,
Jag vill inte gifta mej. Jag vill verkligen inte det. Jag är väl den enda tjejen i hela världen... Det är inte min grej det där, med en kyrka, stor fet klänning, högklackade och, ja kyrka! Och så tycker jag att det är ett egentligen lustigt sätt att visa sin kärlek mot någon. Två ringar, att man delar samma efternamn, politiskt sätt delar samma saker, och ja det enda jag tycker är bra är löftena i så fall. (Hoppas ni fattade det dära med politiskt, jag fann egentligen inte ett passande ord). Det liksom är på papper alltihopa nästan. Och så ska hela feta släkten komma också. En stor fet tårta, en massa mat. Presenter (ja okej, det är väl bra det också trots allt)... Jag tycker bara som sagt att det är ett fel sätt att visa sin kärlek mot någon. Nu menar jag inte att alla som väntar på att få gifta sig en dag, eller redan har gjort det, är idioter. Det är bara min egna åsikt. Hellre skulle jag vilja bara ha på mej någon halvlång enkel vit tunn tunika som inte sitter så värst tajt, utsläppt hår, barfota. På en strand i solnedgången då bara mannens familj, som består av mamma, pappa och syskon, och samma på min sida, och våra närmsta vänner är där. Som en slags cermoni. Och så skulle det finnas som en slags präst, fast ändå inte. Någon (jag vet inte på rak arm vem), men någon som båda har respekt för, och litar på. Och den ska ha gjort en slags egen variant av halsband. Där det är någon symbol som är delad itu. Som vi ska ha. Och så ska det vara som löften, man berättar för varandra. Och så grillar vi något gott, och bara njuter av sommarkvällen! Dagen efter ska han och jag tatuera oss. Då skriver jag mitt namn på han, och så fylls det i med sånt där bläck av tatueraren. Och tvärtom. Eller något som hör ihop. En klassisk grej är att någon har ett hjärta med ett lås på, och den andra har nyckeln. Nu tänker väl dom flesta att man inte ska göra så, för man kanske vill göra slut sen. - Men hallå! Man gifter sig inte, om man inte är säker på att det det rätta. Samma med det där. My tycker att det där med cermonin är i princip samma sak som ett bröllop. Fast, nej. Inte för mej. Jag är inte säker på det där med cermonin, men det med tatueringen gillar jag. Det vore i alla fall en del av att visa hur mycket jag älskar någon, för mej. Men vem vet hur det blir? Jag är ju lite crackad av mej så...
peace/love
from the ice inside your soul,
lite rövig text helt enkelt,
Det var ett jobbigt inlägg det här. Låt oss säga att det aldrig blev publicerat!
peace/love
my stupid mouth,
peace/love alla afrikaner!
my heart still beats for you,
Jo, bara såhär helt random, så ska jag säga er, att två stora drömmar jag har i livet är att bli rockstjärna. Och skapa ett parti inom politik som är förkortat FP, som står för Feminist Partiet! Ja, ni hör ju redan där vad det mesta kommer handla om, men såklart kommer det vara mycket annan skit också! Om skolan tex. Jo fan. Det ska jag bara göra.
are you in? ;)
you're gone, come back
Här har ni ännu en great lista att djura pretty divine
peace/love
we drink the fatal drop,
I'm naked
I'm numb
I'm stupid
I'm staying
And if Cupid's got a gun, then he's shootin'
Lights black
Heads bang
You're my drug
We live it
You're drunk, you need it
Real love, I'll give it
So we're bound to linger on
We drink the fatal drop
Then love until we bleed
Then fall apart in parts
You wasted your times
On my heart
You've burned
And if bridges gotta fall, then you'll fall, too
Doors slam
Lights black
You're gone
Come back
Stay gone
Stay clean
I need you to need me
So we're bound to linger on
We drink the fatal drop
Then love until we bleed
Then fall apart in parts
Now we're bound to linger on
We drink the fatal drop
Then love until we bleed
Then fall apart in parts
there's a free way,
Jag är fortfarande en väldigt kissnödig unge, som nu har tänkt att uträtta det behovet, och duscha. My klarar sig nog jävligt bra själv.
peace/love
a new chapter to live through,
Det här inlägget behöver egentligen bara läsas av folk som känner mej väl.
Tillägnat: Melinda, Amanda, My, Hedvwig
Nu när skolan börjar, så har det gått ett helt år sen jag började sist. Heh, fan vad logiskt. Nämen, det har gått ett år av både bra och tyvärr mest dåliga saker. Allt detta sen jag började högstadiet... På ett enda jävla år, har jag växt så mycket. Inuti, så att säga. Som en slags bio där scenerna visar några av dom hemska saker i livet. Som en slags 3D bio, som man får uppleva. På riktigt. Det har visat mej olika typer av människor, personligheter, sorger, misstag, ånger och så mycket mer. Det låter väldigt naivt av mej att säga, att jag trodde att livet skulle vara en dans på rosor. Det trodde jag inte. Men jag trodde det skulle vara mycket enklare att hantera, än vad det har varit. Träffa människor som kör rakt på, och dömer dej efter utséendet på en gång. Rent av äckligt ärliga människor. Folk som har det svårt, men som döljer det nästan för bra. En av dom värsta "scenerna" var lögner. Förut, innan allt som hänt, var en lögn inte så mycket mer än bara en lögn för mej. Ingen big deal liksom. Och jag har litat på folk som sagt, eller visat att jag betyder något för dom. Och som betyder något för mej. Det var väldigt enkelt. Och så en dag, blev mitt hjärta förstört. Pga lögner. Av den förste jag verkligen älskat. Jag kan fortfarande se framför mej hur jag ser han i ögonen, och frågar: Kan jag lita på dej? Han tittar tillbaka, på ett allvarligt sätt. Och svarar; Ja, det kan du. Det kan jag inte beskriva riktigt nästan. Han ljög mej rakt upp i ansiktet. Jag förstår inte hur man ens kan se någon i ögonen och ljuga på det viset. Har man ingen skam i kroppen? Det var sånna människor, personligheter som i min värld inte fanns tidigare. Jag kunde spendera nätter med gråta, för hela tiden när jag blundade, såg jag det ögonblicket framför mej. Det tog på mej väldigt hårt faktiskt. Amandas operation har varit en jobbig grej också. Att Hedvwig skadat foten och inte längre kan springa, träna friidrott. För mej vore det som att få armarna avskurna, och inte kunna spela gitarr. Spela musik. Att My har haft det svårt med kärlek också. Och så kom till slut det som fick oss alla att tappa kontrollen helt. Jag vill inte säga vem det handlar om, för jag känner respekt för familjen, men det var en person som gick bort. Som valde det själv. Så vi var på begravning igår, och det var jättejobbigt. Att få ett samtal av att en person, som varit den gladaste människa man någonsin träffat, gått bort och dessutom valde det själv, det var då allt bröt ut. Då var det nog, då var man längst ner. Då hittar man inget slut på eländet. Och så känner man att, om jag känner såhär, som inte ens tillhör famlijen, tänk då hur dom känner? Det var som att, Gud om du finns, visa det då nu för fan! Allting bara sköljde över en. Som att, det här inte sant. Det här händer inte oss. För det är ju så, "det händer inte mej". Tankesättet vi alla använder. Men som vi gör otroligt fel i. Det här är situationer som var helt nya för mej. Och jag tänkte: Hur fan ska jag jag hantera det här? Hur i helvete ska jag klara av det? Men, olyckligtvis, så är det på det viset man lär sig här i livet. Det alla säger är, tiden läker allt. Ge det tid. Jag tror inte att tiden läker allting. Men det läker mycket. Jag var också väldigt skeptisk mitt i skiten. Och det tog tid. Det tog mej sex månader att bearbeta att någon ljugit så illa för mej, att mitt hjärta praktiskt taget gick sönder. Sex månader som var förjävliga. Jag har fått mycket hjälp av mina vänner, och det är guld värt för mej. Med det har jag lärt mej, att stå upp för mej själv. Man måste göra det. Och det är fan inget att skämmas för. Du är en människa, precis som alla andra runt omkring dej. Du är lika mycket värd som alla omkring dej. Du förtjänar inte att bli nertrampad på något sätt. Inte alls. Du förtjänar respekt, och att ge andra respekt tillbaka. Och enligt mej, folk som ljuger kan dra åt helvete. Man ljuger inte för folk. Speciellt inte när känslor är inblandade. Sånt gör man bara inte. Var ärlig i alla situationer. Var ärlig mot dom du älskar, och dom som du vet älskar dej tillbaka. Framförallt, var ärlig mot dej själv. Numera är mitt hjärta nyreparerat, om man kan säga så! Och att gå på begravningen och säga hejdå, var bra. My mår bra. Amanda har precis fått börja träna, ryggen är återställd! Melinda håller fortfarande på att bearbeta sorg, och Hedvwig bearbetar sin fot så gott hon kan. Allt det här har hänt på ett enda år. Jag känner mej klar. Färdig med allt tråkigt som har hänt. Jag känner mej emotionellt redo för att gå vidare i livet. För att börja ett nytt kapitel. Så nu går jag vidare. Men med det menar jag inte att jag lägger allt bakom mej, och glömmer det. Jag lägger det bakom mej, så jag kan ta fram dom fina stunderna, dom bra minnena att tänka på när jag känner för det. Och nu förväntar jag mej en fortsättning på året, som kommer utan några vidare större problem. Vi förtjänar det.
Hedvwig Eriksson, Amanda Bodiroza, Melinda Fransson, My Ivarsson, jag älskar er av hela mitt hjärta.
/amanda
all i wanted was you,
Imorgon har jag skit för mej, personlig skit, så jag kanske inte säger något här då va.
peace/love
i gotta save my soul,
Jag har varit på Skänninge marken idag, och det var jobbigt. Köpte jag något vidare? - Nej. Jag tiggde till mej en munk, men inte mer. Men jag har ett behov att köpa saker som inte går att äta! Så, jag bestämde mej för att göra en liten tatuering. Någon slags henna grej. Det blev Elvis. Skulle gå bort efter ungefär två veckor. Fast, det gick ju inte att äta i alla fall!
Nu är jag småhungrig, så jag ska förgäves leta i skåpen efter något, men kommer förmodligen komma tillbaka tomhänt. Som jag skrev en gång ni vet. Men att titta skadar ju inte.
mat åt barnen, fred på jorden
ångesten kom ikapp,
Nu ni! Jag har gått med i en "veckans blogg" tävling! Det var som fan, eller hur? Inte riktigt min grej det där, men eftersom musikungen är i särklass ungdomens mest humoristiska, har bäst musik, bäst allting så kanske det går. Om jag blir vald till finalist, dvs. Då ska ni fän rösta röven av er på mej! Annars jävlar! Då blir det läsar-aga. Nu får inte jag säga något mer, för jag måste dra till Möj nu.
Jag är otroligt fager på bilden måste jag säga. Och ni visste inte att jag kan spela vänstergitarr va?
peace/love
everything's in your eyes,
peace/love, die school, die
there'll never be sense,
nothing else to do,
1. Mitt Dm i första symfonin är inte perfekt, lärde mej det idag nämligen.
2. Sven är sönder, så lite akustik bleknar bort.
3. Sven "burrar" som B och jag kallar det.
4. My tycker att jag liknar Maria Montasami när jag snackar, eller ja mumlar, så ha överséende gott folk!
5. Det är mörkt.
Annars, den som känner för en utmaning kan gissa låt nummer 1 jag spelar, låt nummer 2, och låt nummer 4. Den som vinner får... En väldigt gynnande sak i livet.
taste me drink my soul,
we were so young,
The Runaways – I Love Playin' With Fire
baby it's all gone,
better than all yours
Jag gör aldrig något vettigt om dagarna. Eller nja, det beror i och för sig på hur man ser det. Idag har jag i stort sätt bara spelat gitarr, och lyssnat på musik. Mina fingrar är ganska så trasiga, men sånt får man försöka leva med. Jag har för övrigt tittat på Simpsons. Då blev Homer galen i The Trashmens låt Surfin Bird. Haha, den är för skön ändå. Och ikväll ska vi ut och äta. Min "riktiga" familj. Jag hoppas bara att jag inte behöver klä mej i något jobbigt bara. För det är inte riktigt min grej va. Mamma kan fan inte tvinga mej. Jag nöjer mej helst med ett par jeans och någon tröja och några av conversen. Klänningar och skit är bara jobbigt. Kjolar kommer förresten från helvetet om ni ville veta.
peace för helvetäää.
do as you're told,
Allt blev så jävla bra. Och den jäveln som förstör det för mej nu, ska dö.
första augusti,
Nu kommer alla som känner mej svimma av framför skärmen. Jag funderar på att låna en bok på bibblan. Ja, för att läsa den. Det kanske skulle vara bra för mej. Att stilla mina tankar innan jag somnar. Ja, jag fortsätter nog att fundera!
white stripes är förjävla bra ni.