Idag är det två år sen min lille Amanda opererade ryggen. Jag kommer ihåg det så väl, för just då var jag så fruktansvärt sjuk med migrän och allt sånt där jobbigt. Men nu är jag friskers pöjk för tillfället, och Amanda har fått det så bra som möjligt är. Man får va glad för det lilla, det lär man sig i livet till slut mina vänner.

Än har inte mina förpliktelser farit åt helvetet, men jag har lyckats tillägna dyrbar tid åt min kära lilla musik idag. Florence Valetin.
Idag erbjuder livet pannkakor á la papá och mitt älskade Robinson, med något gott till som jag inte riktigt såg vad det var, men det såg riktigt gött ut i alla fall. Och lov ska jag tamejfan ha, och lov ska jag pussa på.

Men tills dess tar vi From The Bughouse

Idag har jag varit lite glad för ingenting egentligen, för vadfan spelar det för roll om man har namnsdag? Men i alla fall, jag skröt. Och när jag konstaterade faktumet, så frågade många: "Är det Pundarn idag?". Ååhåh, gymnasiet kom och ta mej här och nu!!!

Annars har jag valt bort både kaffe och te, räknat ut hypotenusor, katetrar och avstånd och sånt där. Man kan ju tro att jag går bygg. Men ACK, det kommer aldrig bli verklighet.

I skolan har vi diskuterat ekonomi. Klaes satte sig in i rollen som en sån där som skriker och har sig på auktioner, och slår i bordet med en fetingklubba, i hans fall en ynklig sax dock. Fatta vilken kontrast det blev alltså.
However, första gången sålde han en dubbeldaim, för tjugofem spänn. Tjugofem spänn. Andra gången sålde han en likadan men för fyrtio rikstaler. Den tredje mosade han innan den skulle ut på marknaden, och den gick till klassens mest glupska person för tjugosex kronor (nej, det var inte jag som köpte den). En krona mer än vad den första, hela och rena blev såld för. Tänka sig. Själv är jag en otroligt ekonomisk människa med skinn på näsan, så jag försökte inte ens. Men jag pressade Hugo så mycket att han till slut vann faktiskt, kändes värt för att se hans lyckliga min. Men egentligen klandrar jag ingen som köpte daimarna för dom där priserna, för skolmaten idag smakade kräkkotlett.

Nästan lite androgynt.

Igår satt My, Amanda och jag hemma hos My i hennes kök och tjötade som fan, kände oss nyktra och drack mjölk och åt kexchoklad och spelade Geni! Ah, jag älskar verkligen det spelet! Och det är alltid jag som ses vara den dumma när vi spelar något slags IQ spel, men dock så händer det mer och mer ofta att jag vinner. Som igår. Och deras ögon och munnar blir alldeles slappa. Jag känner mej riktigt, riktigt, riktigt nöjd över den prestationen!

Jag har funnit ett nytt intresse också. Hela tiden det var ljust igår, satt/låg jag och spelade guitar hero på mobilen, och jag uppgraderar mej som faaasen alltså. Roligast att spela är utan tvekan Heart Shaped Box med Nirvana.

Gymnasiet kan dra åt helvete. För jag orkar inte.

Live låter hon exakt som på skivan.

Jag är ingen religionsmänniska. Fick IG på ett judeprov förra året, (och nej det var inte skällsordsmenat). Jag tycker inte det är så intressant, och i vilket fall som helst kan jag ändå inte koncentrera mej så bra. Har G i hela betyget, och tycker att religion är en jävla stor del till många många krig i världen. Och är ju alldeles för klok för sånt bös. Men vi håller på med islam. Där håller dom på med könsstympning på flickor sex till åtta år.

Ja men könsstympning har man ju hört om. Det är ju rätt hemskt, och sjukt och sådär. Man har hört om det. Idag fick jag ett helt häfte om det som min grupp skulle reflektera över. Det va en helt annan sak.

Det är flickor mellan sex till åtta år som utsätts för det. Och oftast är det, jävligt konstigt nog, deras mammor som bestämmer om dom ska göra det eller inte.
Det innebär att man tar bort vissa delar av en kvinnas könsorgan. Ja, det visste man. Den lindriga versionen var att man tog bort förhuden på klitoris, la ett bandage där över tills det slutat blöda. En av de andra versionerna, som är de hemska versionerna eller vad man väljer att kalla det (finns ju knappt ord för detta!!!), är att man skär bort klitoris, de inre blygdläpparna, insidan av de yttre blygdläpparna och syr igen, men lämnar en liten öppning för urin och menstruation. När det är dags för att föda barn sprättar man upp sömmen, efteråt syr man igen det igen. Nu tänker alla, "hur fan kan man knulla dårå?". I en diskussion i klassen kom vi fram till att man helt enkelt får ta en kille med en liten.
I Svergie blev det förbjudet att göra detta 1982. 1980 jävla 2. Så sent, det är skitkonstigt.

Plus att om en kvinna blir våldtagen när hon har en respektive, blir även hon straffad för "sin synd".
Ibland fattar man allt och ingenting.

Fatta vad jag gjort. Jag har gjort något förjävla farligt.

Vi fick en svenskauppgift häromdagen i skolan, om metaforer och sånt ni vet. Tyda och rota i texter, se vad dom egentligen har för mening. Brainstorma tills man spyr galla. När jag var klar med den första, läste jag den andra. Den kände jag igen skitväl. Och tro fan att det va Brev till 10:e våningen med Thåström. Finns det någon jävel i världen som verkligen vågar ge sig på en sån sak? Att få den uppgiften till en Thåströmlåt är självmord om den inte blir bra. Och han är ju värsta geniet, hur fan kan någon få till det så att det blir bra egentligen!? Fick lite ångest inför att göra det faktiskt. Kändes väldigt fel. Nog för att jag är duktig på sånt, men det kvittar hur duktig jag någonsin skulle vara, så skulle jag aldrig, aldrig göra det frivilligt. För om jag hyser någon som helst respekt för en musiker i världen, så är det Joakim Thåström. Han är ett musikaliskt/poetiskt geni.
Jag dör ganska mycket. Hoppas min käre svenskalärare bränner papprena efteråt.

Egentligen borde jag skriva om någonting skitvärt istället för någonting skitovärt som att jag införskaffade mej ett par Dr Martens dagen före idag. Det borde handla om världsproblem, moral, politik, samhällsfrågor, vad som är rätt och fel i världen, misshandel, religion. Inte vad jag ätit (pannkakor), inte att jag legat nerbäddad som en sjuttioplussare i soffan och läst en faktiskt asträlig bok, och ätit små pannkaksbitar som pappa kommit in och matat mej med under mina studier. Och inte att jag är kall om näsan och är snorig och nyser hela tiden, och inte att jag ska hinna med att vara både författare och metafortydare innan dagen är slut. Och inte att jag måste hinna med att spendera en timme på teven, och att duscha, men ändå samtidigt lägga mej skapligt, i alla fall tio, och vad är oddsen när jag har två timmar på mej? Och vad är oddsen att jag måste cykla igenom spöregn imorgon också för att ta mej hem?

Det ska inte heller skrivas att jag helt enkelt får nöja mej med att sova lite, göra mycket.
Men det ska skrivas att mamsen bytt i min säng idag, och att det ska bli görgött att lägga sig nyduschad i en sån säng.

Min specialitét är att gnälla. Så jag kör på det. Lite. Jag har ont i halsen och huvudet. Det var det.
Men även om min hälsa inte varit på topp idag har jag spenderat den lite väl. Har fixat en massa ny bra musik till mej själv, och ikväll har jag legat på ett kallt, inte så stort berg, med filtar och mysiga människor och frusit och tittat på stjärnfall. En gång såg vi ett helt otroligt stjärnfall, men vi fick tji. Det var fåglar. Men det var väldigt värt kände jag ändå.
Jag behöver tamejfan lov.

När jag kom hem satt en jävla bror i soffan och spelade sån där dunka dunka i mina hörlurar.. Jag trängde till mej sovplats och somnade. När jag vaknade var det mörkt och eländigt. Och fullt av förpliktelser kvar i livet. Eller ja, där ljög jag men det lät ju bra med mycket att göra likzzzzom.

Nyvaken, mätt och otänkbar måste jag hinna med att bada innan mitt favoritprogram som jag följer slaviskt börjar! Robinson. Åh, denna knappa tid i livet!

Förresten så är ju den där Steve Jobs död. I say, länge lev knappmobilerna!!!

Jag tog på mej skorna som är skittrasiga som jag inte använt på år och dar nästan, och en olustig känsla upprymde min kropp. "Hmm", är vad som rör sig i mitt huvud. Sen slog det mej. Visst fan, dom här skorna är för stora, jag ska ha sula i dom egentligen. Men ack! Tiden är knappt och praktiken slut och skolplikten kallar mer än Brad Pitts förtvivlade rop efter Angelina när han är hemma ensam med barnen. Sen gick jag runt hela dagen och kände att jag hade förstora fötter.

Vi fyllde i ett frågeformulär idag, kan man kalla det. Om allting i världen. Nutidsorientering heter det. Skitcoolt verkligen, och om man vinner får man värsta priserna, man blir helt extas! Eller?
I alla fall, jag blir alltid lika lycklig, glad och pirrig inombords när jag läser en politikfråga och skriver svaret som är så självklart för mej, och jag skriver det som om jag håller på att köra över en liten ful högerextremist. Sånt i livet gör min dag!!

Annars idag var det en äcklig och smaklös soppa i skolan med nudlar som såg ut som små smaklösa koreanska snoppar. Lång andlös mening. Ett långt och andlöst liv i misär.

..och ett flin brukar vara dom vuxnas reaktionsord på sånt här.

Den där uppe är en industrial som jag tog för sju månader sen. Det gjorde ganska ont, någonstans mellan sju och åtta, på en skala till tio. Och ändå så är jag en tålig människa när det gäller piercingar.
Alla hål förutom "standardhålen" jag har i mina öron är hemmabygge. Isbit, synål, läkörhänge. TRYCK! På bilden längst ner sitter hålena ganska konstigt i förhållande till varandra. Det var för att jag tog en fryst köttbulle som skulle kyla ner örat innan det va dags för ett till hål, och jag höll den så länge att den frös fast. Så jag fick ta en hårfön och värma upp örat med. Fast det var svullet, det var nog därför det blev som det blev.
I alla fall, tar man en industrial är det jävligt viktigt att sköta det skitordentligt!!! Jag skötte det skitordentligt till och från, men det funkar inte med bara till och från. Man måste sköta det skitordentligt ända tills det är läkt! Jag hade ganska mycket problem med det till slut. Och man ser en liten knöl vid hålet där nere, och jag hade sånna överallt vid dom hålena, både uppe och nere. Hemmakuren är att koka vatten och salt och ösa på dagligen. Helst flera gånger. Jag har fått bort alla, förutom just den där. Men den gör inte ont längre, och är inte så stor jämfört med vad den har varit, så jag har gett upp litegrann. Det är bara att vara envis! Jag har varit skitnära flera gånger på att plocka ut den för jag varit så less på att det bara jävlas hela tiden, men sen fixade jag det och nu är den äntligen problemfri. Och skitsnygg.

På den nedre bilden är det mycket skit i ena hölet. Det är en tjockare ring, ett vanligt örhänge och ett med en liten halvtung sexig tärning. Jag håller på att töja det! Från början hade jag bara den silvriga ringen, och när jag skulle byta till en tjockare storlek fick jag inte genom det för hålet var inte tillräckligt utvidgat. Då fick jag stoppa i ett örhänge så det blev lite mer töjt. Och sen idag stoppade jag i ännu ett, med tyngd på så att hålet töjs mer. Imorgon ska jag stoppa dit ett läkörhänge som alltid är tjockare än vanliga örhängen, så kommer jag att få dit den tjockare ringen till slut. Ska bli skönt, så slipper jag ha all möjlig skit där. Jag är ingen erfaren töjare eftersom det är mitt första, och jag inte kommit så jättelångt. Men vaselin ska man ha. Och ett tips överhuvudtaget om du ska pierca dina öron, gör det helst inte hos en sunkig frissa. För dom använder pistol. Att ta med pistol gör både ondare, och ökar infektionsrisken. Ska man göra det, ska man ta hos en piercare för dom tar med kanyl. Dom byter kanyl varje gång, så det finns inga tidigare bakterier på sånna där grejer. Och förresten, nu kommer jag till stora myten!! Dom flesta säger att man inte ska röra piercingen när man gjort den. Men det ska man visst göra, det är bara bra! Snurra på den, annars finns det risk för att den kommer växa fast. Det vet jag för att det hände så med min kompis, och för att jag frågat ut en piercare om allting i världen typ.

När det gäller piercingar i öronen är jag ganska klar känner jag. Blev lite sugen på att skaffa ett till hål bredvid de andra tre på den översta bilden. I töjningsörat ska jag pierca en helix. Sen får det la tamejfan va. Annars börjar mamsen gråta.

Det va mina dumheter. När jag tar ut tandställningen är det dags för smile. Sen väntar naveln och ena bröstvårtan också. Eeheheh, mamma kommer skjuta mej.