Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp.

Idag har jag varit lite glad för ingenting egentligen, för vadfan spelar det för roll om man har namnsdag? Men i alla fall, jag skröt. Och när jag konstaterade faktumet, så frågade många: "Är det Pundarn idag?". Ååhåh, gymnasiet kom och ta mej här och nu!!!

Annars har jag valt bort både kaffe och te, räknat ut hypotenusor, katetrar och avstånd och sånt där. Man kan ju tro att jag går bygg. Men ACK, det kommer aldrig bli verklighet.

I skolan har vi diskuterat ekonomi. Klaes satte sig in i rollen som en sån där som skriker och har sig på auktioner, och slår i bordet med en fetingklubba, i hans fall en ynklig sax dock. Fatta vilken kontrast det blev alltså.
However, första gången sålde han en dubbeldaim, för tjugofem spänn. Tjugofem spänn. Andra gången sålde han en likadan men för fyrtio rikstaler. Den tredje mosade han innan den skulle ut på marknaden, och den gick till klassens mest glupska person för tjugosex kronor (nej, det var inte jag som köpte den). En krona mer än vad den första, hela och rena blev såld för. Tänka sig. Själv är jag en otroligt ekonomisk människa med skinn på näsan, så jag försökte inte ens. Men jag pressade Hugo så mycket att han till slut vann faktiskt, kändes värt för att se hans lyckliga min. Men egentligen klandrar jag ingen som köpte daimarna för dom där priserna, för skolmaten idag smakade kräkkotlett.


Kommentarer

Kommentera inlägget fina människa:

Ditt namn:
Stammis

E-postadress: (publiceras inte)

Om du har någon hemsida:

Your words:

Trackback
RSS 2.0