Jag skulle nog inte riktigt påstå att det värsta med att vara internet-lös, är att inte ha tillgång till facebook varsom, närsom, hursom. Utan mitt problem har faktiskt varit Spotify. Så mycket nytt och framförallt bra, som jag missat. Fast jag kan inte riktigt heller påstå att det här låneinternetet jag fått, är så värst bra då jag inte ens kan lyssna på en tvåminuters låt, utan att det ska behöva buffra etc. Så jävla ledsen blir jag. Likadant med de dära cherry patent docsen, så jävla ledsen blir jag. Men jag ska försöka åtgärda det imorgon. Om varken internetet, eller sko-problemet kommer förändras, kommer jag vara ledsen ett bra tag framöver skulle jag tro. Omvärlden kommer att ruttna.

Jag har inte skrivit här på ett tag. Det taget kanske är en vecka, men det känns som en lång tid för mej faktiskt. Jag som alltid skriver, det har varit så svårt. Men det är klart, Gud välsigna svenskan då jag håller på att skriva en uppsats om Anne Frank. Med innehållsförteckning och sånt. Alltid något, även fast jag kanske inte känner att det brinner inom mej, eller i fingrarna eller pillesnoppen när jag låter fingrarna dansa över skoldatorernas tröga tangenter. Åh tänk, jag kunde t om få en sådan bisarr sak som skolan att låta poetisk. Då har man lyckats.

En annan sak jag skulle vilja dela med mej av, förutom té, brinnande värmeljus och heligt och ständigt gnäll är att svenska språker är fint, det är naket, det är genomäkta, och det brinner inom mej ibland när jag hör svensk musik när den är som mest betydelsefull och utlämnande, men ack så enkel trots allt. Just för stunden syftar jag på Thorsten Flinck, och den här killen. Det är väldigt snyggt och framförallt proffsigt när man skriver hemliga metaforer, men jag gillar att det faktiskt funkar att sjunga en så simpel sak som "jag saknar dej". Istället för att göra en mystisk, men givetvis fin metafor på det, säger man det bara rakt ut. Precis som det är. Naket, sårbart, brinnande, utlämnande.

Ebba Grön skulle jag nog säga är ett praktexemplar inom det där. De skrev det dom kände för. Kände dom att de var unga och kåta, så sjöng dom det rakt ut. Kände dom att de hatade söndagar, så sjöng dom också det.

Förresten så tycker jag att ni ska ta och lyssna på Karlavagnen på P4 från klockan halv elva om vardagkvällarna innan ni somnar. Det gör jag allt oftare, det är ganska givande och vissa gånger inspirerande faktiskt.