Som jag letat. Så många skoföretag som slutat sälja just dessa. Men trägen vinner! Och jag är jätteglad både över att jag nu äntligen kunnat köpa dom, men också att jag ärvt den underbara egenskapen att vara skyhelvetes envis, av min mamma. Så tack mamsen! Sen skulle jag vilja tacka.... Nej, skoja bara. Ska inte bli någon lång tacklista inspirerad av P3-Guldagala.

Men jag funderade lite på vad som är rätt och fel, om sånt här egentligen. Jag blev och är jätteglad över skorna, men är inte det lite dumt egentligen? Att bli så glad över något matriellt när jag t ex har en fin familj samt vänner som alla är friska och mår bra? Men å andra sidan, om jag inte hade blivit sådär glad hade jag (enligt mej själv) antytt på att jag är en bortskämd otacksam jävel. Och det vill man ju inte vara. Jag tänker nog inte spekulera i det här längre. Kanske om jag har lust. Jag tänker istället pussa på vänner och familj, och slita docsen med hälsan och bara sätta ett enda ord som passar utmärkt på den här situationen:

Dubbelmoral.