Idag, är jag glad men ändå lite vemodig.
Jag fick 26/40 på mitt senaste matteprov. Jag har inte haft över 25 sedan i sjuan, jag har bara haft över 20 en gång tidigare under hela åttan och nian, vad jag minns. Dessutom handlade detta prov om procent, vilket är en av de sakerna i matte jag skulle ha jobbat vidare på, för att det är det jag knappt kan. Jag har jobbat som en jävel med skiten, både hemma och på skyhelvetes många extralektioner i skolan. Och det känns så jävla orgasmiskt att hard work pays off.

Mitt vemod bygger på att det är sista avsnittet ikväll av "Får vi följa med", med Filip och Fredrik. Dom gör mej ju så glad.

Annars är livet superträligt, jag håller på att skriva en faktauppsats om Anne Frank, dumjävel är jag. Det börjar liksom bli tajt om information. Det är lite som att klämma fram det sista ur en ketchupflaska.

Imorgon kommer käre Storebror hem. Han har inte ens sett mina nya "nazi-boots" (som han själv kallar dom), än. Det ska bli kul att redovisa mitt tragiska liv för honom.