Den fjortonde juni, om bara fem dagar ska jag sluta att skriva här. Jag har valt det datumet för att det är då jag slutar skolan, slutar nian, helt enkelt bara slutar. Jag har skrivit här i tre år. Under hela min högstadietid. Och det känns som en bra tid att sluta, för att sedan börja med annat. Jag tycker själv att det är ganska sorgligt faktiskt, men jag känner inte att jag vill hålla mej till samma nätverk i hela livet. För det finns ändå som små epoker i livet, och nu snart är det här en som ska komma att bli avslutad. Det handlar lite om att släppa taget. Det har jag svårt för faktiskt. Jag håller mej gärna till det som jag känner igen, vet och kan känna mej i trygg i för att jag alltid varit där. Men jag måste streta emot mej själv för att jag vet att det inte kommer bli något vidare utav någonting, om jag ska sitta och vara rädd för att ta chanser. Vad det nu än kan handla om. Så så är det.

Jag kommer aldrig att radera den här hemsidan. Det vore som att försöka ta bort min virtuella existens under tre år. Och jag står ju för allting och sådär, så det finns ingen anledning. Och jag vill ha den kvar så att jag kan komma tillbaka när jag saknar någonting, och så att jag kan se min personliga förändring. För en personlig förändring har jag själv sett här under dessa tre år. Det är roligt, och intressant tycker jag. Och sen känns det som att jag håller mer koll på mej själv också.

Det varit så jävla nice det här ibland. Att få nå ut till människor. Och jag kommer aldrig glömma när jag mötte en läsare på stan i Stockholm. Det va skitfett faktiskt.

Jag känner mej själv tillräckligt bra för att veta att jag inte kommer kunna stå ut med att inte skriva mera. Det har blivit lite som att äta, skita, pissa och sova för mej. Så jag kan redan nu avslöja att jag har ett nytt nätverk på gång, men än är det inte färdigkonstruerat. När det blivit det, blir det releaseferre.

Kram på er!