Efter en sjukhusvisit, nervsammanbrott för min del plus hata livet och en massa sånt snack, kaffefel och tröstätningar har vi lyckats repa oss vettiga tills imorgon och det känns gött. Nu återstår bara ett mysigt fyllefolk till publik så nöjer jag mej, och kan känna att det är okej att inte sova så många timmar jag egentligen behöver.

Säger som jag brukar, det är punk.