Jag börjar jobba tio egentligen. Idag skulle jag till tandläkaren tio över åtta. Jag fick gå upp två timmar tidigare än jag brukar. Jag frågar pappa, "vilken bil ska vi ta?". Han trodde jag skulle cykla, men eftersom det var tio minuter kvar idiotförklarade jag honom argt och så sa han att vi tar Roberts bil. Fan, inte hans bil, tänkte jag för mej själv. Skrotskit. Sagt och gjort, vi tar Roberts bil till tandläkaren, jag går in och briljerar som vanligt, och sen ska vi åka hem. Motorn låter som en krystande gravid kvinna. Den startar inte. Pappa försöker och försöker, tills jag blir förbannad och kastar mej över nyckeln och vrider om. Näe. Den startar inte, och kommer inte göra det heller. Jag har alltid sagt att han inte skulle köpa den där jävla bilen, men det är ju ingen som lyssnar på mej!!!!!!

Ja, vi fick GÅ hem.