Ja, men alltid jag som får skära lök på hemkunskapen. I tre veckor i streck, som sagt. Jag tror nog det är för att alla människor vill undvika att jag klantar mej stort. Dom tycker nog hellre att det är bättre att jag tjuter som någon ful blondin, och skär mej som om jag vore åt helvete depressiv, istället för att sabba maten liksom. Jag vet inte riktigt. Kanske är det väl lika bra va?

Men dagens mest gayiga/bögiga citat kommer från en vikare, som är manlig och är ginger. Är väl bäst att jag inte yttrar mej om mera, för då finns det väl alltid någon obehörig som får magsår av det. Men i alla fall.

J kommer stå för Amanda, som i Pundarn, som i jag själv. Och G kommer så för den manliga okända ginger-vikarien. Kommer någon obehörig som redan fått magsår, skjuta mej i huvudet, om jag nämner att gingern är rätt kristen av sig? Och ska jag behöva säga att jag inte har någonting alls emot kristna människor?

J - Kolla här vad bra jag skär! Det är det enda jag får göra, dom låter mej inte göra något annat!
G - Jaa, det är ju bra.
J - Ja, och jag gråter fan inte heller! Jag är härdad!
G - Haha, ja det var ju bra. Jag gråter alltid när jag skär lök.
J - Mes.

Gingern går därifrån. Dock så kommer han tillbaka rätt snabbt igen.

"Men jag är känslosam", sa han.

Aw, jag vet inte. Antingen var det äckligt gulligt sagt, eller otroligt kristet sagt för att vara ägare av en penis, eller så var det bara så man ville skratta lite en stund. Eller kanske var det bara helt och fullt normalt av en liten man att säga? Ae fan. Jag vet inte. För jag är så otroligt ung, dum och skitnaiv.

För att dela med mej av ännu ett misslyckande i köket, så kunde jag inte ens fixa en sån simpel sak som negerbollar. Negerbollar vafan. Robert och jag gjorde ett par. Dom såg ut som bajsbiffar. Dom var sådär lösa ni vet. Och Robert tyckte att vi skulle ha grönt pärlsocker. Så vi drog till med lite karamellfärg. Och det fick dom att smaka lite punchigt.
Jag tror att misslyckandet låg i att vi inte hade något margarin. Så vi tog flytande istället.

Varför kan jag inte bara vara en duglig hemmafru åtminstone?