Skyll dej själv inget händer här.

Idag gjorde vi "takjuck" på jumpan. Och där kunde jag verkligen visa en av mina starka egenskaper!

Mamma när jag kom hem idag: "Men Amanda, du ser alldeles blek ut, och trassligt hår, och svart kring ögonen. Du borde nog gå och lägga dej lite tidigare".

INGEN KOMMENTAR

Innan mamma, pappa och jag drog på lite flumsnack och annat (jo, men faktiskt ett vanligt utvecklingsamtal för mej), så gick vi till apoteket, då mamma skulle hämta ut lite knark till hennes onda rygg. Morfintabletter sitter riktigt fint ni!
Och tanten bakom disken började snacka lite sådär ni vet. I Ödeshög känner ju alla alla, inget konstigt med det liksom. Och så frågade hon vilken klassföreståndare jag hade. Och så sa jag det, Klaes. "Åh, ja han är ju mysig", sa hon då. Jag asgarvade lite inne i huvudet faktiskt. Undra vilken slags relation dom haft en gång i tiden...

Det enda som gjort den här dagen lite värd, var nog en jävligt skitgod munk jag åt i skolan idag. Och så vädret då. För att vara snällis.

Håkan Hellström – Vi Två, 17 År

Kommentarer

Kommentera inlägget fina människa:

Ditt namn:
Stammis

E-postadress: (publiceras inte)

Om du har någon hemsida:

Your words:

Trackback
RSS 2.0