Fick ett sms imorse. Runt tio i åtta. Jag låg kvar i sängen och bara kände hur glad jag var att det var fredag, och hur mycket jag inte ville lämna min erotiska säng. I alla fall, jag hade inte numret i min kontaktlista. Och jag såg väl lika bra som en gammal kärring på åttiotre bast som varit en gammal nazist punkare i sina yngre dar.

"Får jag läsa ett stycke från din blogg för klassen en sur dag i september?"

/Klaes

Jag känner mej så "jag bryr mej inte längre", så jag sa ja. Varför gömma mitt sanna jag liksom? Egentligen är jag ju ashärlig. Jag säger ja och tack och försvar till det mesta gällande min blogg nu för tiden. Fast en grej som jag reagerade över var hur mycket jag svor i det inlägget. Jag vet själv att jag svär som fan, men det var lite mer som en slags uppenbarelse när någon stod och läste vad jag skrivit. Fast det är inte det värsta. Tänk att han suttit och råläst igenom mitt arkiv. Jag verkar ju lite påverkad i vissa inlägg faktiskt.
Här är inlägget karma police, arrest this man.

Fick ett sms även igår runt tio på kvällen av ett okänt nummer. Det stod att jag skulle ut och kolla min brevlåda, NU! Oh yeah, tänkte jag. Nu är det säkert så att jag vunnit en stor summa pengar, eller någonting. Och så kommer en kändis, typ förhoppningsvis Dregen hoppa fram ur en buske och dela glädje med mej! Fast, nä. Det var något som kändes mycket bättre än så, för lilla mej.



Annars så vill jag bara få ur mej ett litet halvdant, men helhjärtat tack. För att ni okända underbara små individer skriver så fina, konkreta saker till mej!