Den här dagen har varit en jävla seg bajsdag. Ända tills jag kom hem. Hemmet är en lycklig fristad som jag älskar som fan! Mitt hem alltså. Det är inte mycket, men det är mitt hem. Egentligen gillar jag inte själva huset så mycket. Det är tråkigt och idiotiskt byggt, och en aning trångt på sina ställen. Speciellt i hallen. Och även mörkt lite här och där, där det borde finnas fönster eller något. Men det har sin charm, och jag bor här och jag gillar det. Mitt rum är det mest geniala i hela bygget givetvis. Här ligger det mesta som jag använder framme, så man hittar det snabbt och enkelt. Men det tycker uppenbarligen inte min kära mor. Ibland när jag kommer hem från skolan är det lite röjt. Då blir jag skitarg. Det hon oftast röjer undan är:

• Någon hög med kläder jag har. Onödigt, lika bra att det får vara där. Väldigt smidigt att bara ta på sig något snabbt utan att behöva leta igenom halva garderoben. Idiotmamsen.

• Skivor som ligger lite överallt. Bättre att ha framme, så ser man vad man har att välja på, bereonde på sinnesstämingen. Jag är alldeles för lat för att böja mej ner och kolla efter i mina små byrålådor eller vad det är för något. Och numera har jag all dålig skit där, som jag lyssnade på innan jag blev relativt vettig.

Fan, det här kändes bara onödigt och ointressant.
Har hemkunskap imorgon. Gott.

Godnatt.