Det här är bara sånt här "nattefunderande".

Annars heter jag Amanda, fyller snart femton år faktiskt. Den nionde maj. Jag har svart hår. Fast det ska ändras i sommar. Och nu är det fanimej jävlarimej bestämt också. Mer säger jag inte. Jag har ett litet födelsemärke vid överläppen, som i de flesta fall är rätt charmigt, men i andra fall kan misstas vara smuts från mat eller så. Jag har väldigt silikoniga läppar enligt många. Speciellt underläppen. Och eftersom att jag har tandställning på överkäken har det blivit ännu mer sådär, ni vet. Lär bli ännu mer där nere, när rälsen kommer dit också såsmåning om. Och mina tänder har flyttat väldigt mycket på sig faktiskt.
Jag gnäller väldigt ofta om att jag är bajs/kissnödig. Det är en viktig sak för mej att folk ska vara medvetna om. Jag pratar alldeles för mycket. Och mamma tycker att jag pratar fort, lågt och oartikulerat, mumlar. Jag är lite galen i huvudet ibland. Jag tycker det är skitjobbigt att handla jeans, för mitt arlse är så jävla stort så det är svårt att hitta ett bra par. Och så är det jobbigt att knyta skorna då, hit och dit. Fast jag ser det för det mesta som en bra tillgång för att få ligga. Mitt högra bröst är större än den vänstra förresten. Jag har storlek sex, och helst en halv, i converse. Som i stort sätt, eller faktiskt är det enda i skoväg jag använder. Alltid. Jag har en lång överkropp. Och nog rätt halvkorta, fast ändå okejlånga ben. Om jag hade haft långa ben, hade jag varit jättehög. Jag har lite fräknar. Fast dom syns egentligen inte. Mest på sommaren i så fall. Fast knappt det. Jag har upptäckt en ny leverfläck på min mage.
Jag spelar gitarr, och det är inte så jättelätt med mina korta tjocka fingrar. Jag kan lite bas, trummor och piano också. Jag vill kunna spela allt som finns. Coolt va?
Jag äter aldrig i mitt liv spenat. Gjorde det en gång när jag var liten, aldrig mer. Fast jag älskar munkar något så in i helvete!
Jag har ingen flickvän eller pojkvän, och ingen knullkompis heller! Jag är inte ute efter ett långdistansförhållande, eller ett distansförhållande överhuvudtaget. Fast det lär bli svårt. För det finns inga potentiella män där jag bor.

Jag vill vara lycklig. Jag vill fortsätta att vara det. Jag vill ut i världen på min egen hand i en ful bil som låter konstigt, med roligt sällskap. Jag ska inte gifta mej. Jag ska inte leta efter den jag kommer leva med i hela livet ut. Det faller sig ändå. I den personen ska jag känna en trygghet som gör att jag vill hålla mej fast vid den, och kan göra det, lova det, utan att behöva säga några jävla löften i kyrkan och köpa en ful ring också.
Många barn ska jag ha. Jag vill inte jobba på ett mycket välbetalt jobb, och inte trivas. Jag vill jobba på ett jobb jag trivs med, och få en okej lön, och vara glad. Alltid fortsätta att hålla på med musik.

Jag kommer att bli jätteledsen för saker och inte vilja vara med mer.
Jag kommer att slå någon för att jag blir så arg, och inte kan kontrollera min ilska.
Jag kommer att göra något bra också. För trots allt är jag snäll. Fan, jag yrar som en jävel nu. Dags att sova.

Men än finns det tusentals tårar kvar.