Jag blir lite arg på människor som hävdar att "sommaren är här!!". Den är inte alls här än. Det är bara (hittills), ett jävligt bra vårväder. Imorgon kan det lika gärna vara svinkallt igen. Jag är inte en bitterfitta.

Nej jag har varit en glad individ den senaste tiden. Gjort mycket trevligheter, men ändå lyckats hålla mej inom lagens ord. Fan vad jag ljuger. Jag försökte i alla fall verka bra. Få det att se ut som att jag skulle vara något slags exempel på en vettig förebild för dagens ungdom. Och jag funderade lite över det idag. Jag är inte ens duglig till att vara en bra förebild. Jag är riktigt värdelös på den biten.

Jag har varit borta ifrån skolan i ungefär en månad. Det har varit så jävla jävla skönt. Jag kan nog inte beskriva med fina ord, hur underbar känslan har varit att komma hem på eftermiddagarna och inte ha några läxor, speciellt glosor, att göra. Jag skulle nog likna det vid den känslan man får, när man stoppar in en alldeles nygrillad och mör flintastek i munnen en sommarkväll.

Jag blev arg en stund förut. Mitt påskägg. Mitt påskägg innehöll mycket gött, men dock några saker som gjorde mej sur. Kola. Mamma har stoppat i kola där. Jag kan inte äta det för min tandställning. "Jaaaaaa just det ja!", sa hon. Morr. Morr med en irriterad ton.

Dagen då jag får ta ut min tandställning, är en dag i ära. Jag kommer vara lyckligare än någon annan. Lyckligare än en blond tjej på sin första bröllopsdag. (Hon lär gifta sig minst tre gånger ytterligare). Så jättelycklig kommer jag vara. Jag ska äta så mycket skit jag varit tvungen att undvika under den traumatiska tiden. OCH, jag ska pierca mej. Jag ska skaffa en smile. Och jag kommer ha så fint leende, med ett fint smycke där uppe.

Jag kommer vara jävligt asglad.