I slutet, står man kvar ensam.

Allt i lilla Fröken K's life är kind of fuckat nu. Inte allt kanske. Men som jag kallar det, träningsverk i hjärtat mitt. Men, när jag tänker att jag är ynka 14 år, och inte har planerat att gifta mej och skaffa ungar än, känns det rätt mycket bättre! Och jag har väl aldrig brytt mej om vad andra tycker om mina beslut, right? N O P E.

So, if you would just shut up for a second, and go fuck yourselves!

Natti!

Kommentarer

Kommentera inlägget fina människa:

Ditt namn:
Stammis

E-postadress: (publiceras inte)

Om du har någon hemsida:

Your words:

Trackback
RSS 2.0