Såhär såg det ut på min almanacka för ett år sen. - Jag skulle få se Johan Palm för första gången!

Jag tänker nog inte skriva så mycket om det, för det är roligare med bilder. Men det jag vill ha sagt i alla fall är att han har betytt mycket för mej när det gäller musik. Det är delvis han av fler människor som faktiskt har inspirerat mej till den jag är idag. Och han var nog egentligen den första som jag verkligen, verkligen gillade. Och i början var man ju helt galen i honom måste jag ju säga, haha. Men det har övergått till nåt slags fint, musikaliskt lugn.

Men sen är det klart att, när man står där på en konsert, och andra skriker och har sig blir man påverkad. Det är en härlig känsla. Det är en sån fin gemenskap. Jag älskar det. Det är så underbart!

Jag orkar inte skriva datum vid bilderna, så här kommer dom bara rätt och slätt.

  

  

  



  







Johan Palm – Teenage Battlefield

Johan Palm – Emma-Lee

Johan Palm – All The Time In The World - Johan Palm – All The Time In The World - Radio Edit

Johan Palm – Come On

Johan Palm – Antidote

Johan Palm – Danger Danger

Johan Palm – Satellite

Johan Palm – You're Killing Me

Johan Palm – Let The Dream Begin

Jag minns det så väl. Det var åt helvete kallt. Och jag har nog aldrig sett så mycket folk på en och samma gång förut. Jag tror nog att det alltid kommer sitta i huvudet. Och det är ett fint minne.