Det är så jävla lustigt. Det är liksom mörkt ute. Kolsvart nästan. Jag gillar det inte. Jag kom hem för två timmar sen ungefär. Och så bara vips så blir det mörkt. Bara sådär. Vad händer med livet egentligen?

Men i alla fall, idag har jag skolkat. Vi har ju bara en massa tråkiga lektioner, som jag inte orkade med helt enkelt. Så jag skolkade. Nähäe då. Jag skojade bara lite. Jag har varit i skolan. Jag har haft tråkigt, jag har träffat kompisar. Jag har fått läxor. Däribland ca 40 glosor. Sammanlagt i engelska och spanska.

Det har väl i stort sätt inte hänt så mycket egentligen. Det enda roliga (nja), roligt och roligt, nåt jag tycker är värt att ta med i alla fall, var när CJ höjde rösten och sa såhär på träslöjden; "Alltså, som lärare får man absolut inte göra det här (och så tänkte alla, åtminstone jag, att det var nåt skitkul vi skulle få göra), men jag är grymt kissnödig, så jag måste verkligen gå på toan!" Så vi fick släppa det vi hade i händerna, och ta det lungt så länge. Och sen när han kommer tillbaka säger emil (tror det var han)....

Emil - Erkänn att du sket. För det tog lång tid.
CJ - Nae, för då skulle det ha tagit ännu längre tid.
Emil - Aa, för mej med.
Linnea - Aaa, mej med!!

Hehe. Det var kanske mer än nån ville ha reda på kanske?

En grej jag tycker är sjukt jobbigt är när folk (ja, jag syftar på tjejer) klagar på sin kropp. När dom klagar fastän dom vet att dom är trådsmala. Det finns två tjejer i min klass, man kan absolut inte säga att dom är anorektiska, dom hetsar egentligen bara varandra. Men i alla fall, dom ska börja på gymmet pga det. På träslöjden hörde jag hur dom gnällde över deras "feta" lår. Men liksom... Get over it. Hur ska dom som är större än dom här tjejerna känna sig då? Det är inte rättvist. Mot nån. Inte mot dom själva. Man ska inte vara så himla självkritisk. Ibland finns det dom som skippar att äta, för dom inte vill få i sig fett. Okej, om nån av er tjejer i min klass händelsevis råkar läsa detta och känner sig träffad, fine. Då vet ni det. Men ni behöver inte komma dagen efter och vara tjuriga på mej för att jag säger vad jag tycker. Och dessutom har jag inte nämnt namn. Inget illa ment mot er alltså!

I skolan idag fick vi även brev om svinissprutan. Det verkar som om mamma vill att jag ska ta den, så då gör jag väl det. Trots att det finns hårde konsekvenser. Anna-Panna (ligger i riskgrupp), hade legat i sängen tre dagar efteråt. Så bra mådde hon efter. Great! Det är vecka 47 jag ska ta den... Sprutor är nåt jag till skillnad från nästan allt annat, inte är rädd för. Och skönt är det! Apropå rädd, jag måste verkligen gå till tandläkaren och laga det där jäkla hålet som gick upp igen. Nu gör t om fan ont... Jag hatar att laga. Jaja, längtar tills det är gjort.

Nu måste jag ta tag i dom där jävla glosorna. Fan att vi har hon med dom otäcka ögonen imorgon på eptn... Jag är rädd för dom. Ögonen alltså, inte henne. Gunnel Frisk, kallas hon. Rätt åt henne. BLÄ!