Gratis kondomer från 50, eller om det var 60-talet? - Ja tack!
Idag har jag varit nästan äckligt glad och energisk! Jag blir nästan äcklad av mej själv... Vill bara spy typ. Fyfan. Blä. Bajs...

Fast, ett gott humör skadar icke någäään. Med mej själv, nitar peacemärke, skjorta och spotify fixar jag läxorna rätt bra. Jag är där jag hör hemma. - Hemma!

Jag gör mej göder mej med tanken att det snart, snart, snart är jullov! Och det lever jag på som en parasit! Och så har jag fortfarande lite av den 27:e november att leva på. Den kakan är rätt stor när jag tänker efter. Jag kan nog garantera att jag kan sulta på den till nyår. Det sorgliga är att jag inte har en jäkla aning om vad jag ska längta till efter allt sköj. Det känns faktiskt ganska jobbigt och ledsamt. Om jag tänker efter, så är det just allt hopp och längtan jag lever på. Det jag liksom håller fast vid. Det är det som gör att jag inte har några självmordstankar... Fan, det här lät ovanligt, seriöst och chockerande från min sida. - Men! Jag kan ju alltid längta efter sportlovet!

Måndagen den 7:e december gjorde jag nåt jag aldrig gjort förut under mina skolår. - Stannat kvar efter att skolan har slutat. Och nej, det var inte nån ful liten kvarsittning. - Jag tränade volleyboll! Med mitt lag som ska vara med i turneringen mellan sjuorna nästa fredag! Och så ska man vara utklädd till nåt då också. Eftersom jag gillar att ha roligt, är jag självklart med och deltar. Det är kul, och vi är inte så dåliga som folk kanske tror.

Nähä, om fem minuter ska jag ut med Malin and take a walk with her dog, och rensa tankarna lite från läxor och volleyboll och allt vad det är! Gött!

/määändy