Okej, sorry. Jag vet. Så jävla tråkig jag har varit här. Elinor sa det till mej förut. Innan dess har jag bara liksom anat det. Men nu fan blev det en käftsmäll. Med all rätt! Jag har bara matat bilder, dock rätt göddiga men i alla fall. Och kört på musik. Visst, folk behöver få en visning av vad bra musik är, men det räcker inte här. Mitt ironiska och komiska jag har väl varit lite borta skulle jag tro. Det har varit så mycket på sistone. Jag har nog inte riktigt haft någon tid att tänka. Skolan har varit som en jäkla hemorojd i arslet nu det senaste, men den här veckan ska det vara lite lindrigare. Det är mest att vi får reda på betygen. Och just det, ni vet linnet jag sydde i slöjden med Pete? Hon lovade mej VG den där punkarn, men jag fick bara G. Om jag inte hade gillat henne personligen, hade jag överklagat domen. Fast i dom ämnen jag fått reda på hittils har jag VG, så ett G får väl duga. Men vafan, det var jävligt snyggt det där linnet ju. Sömmarna är ju en annan femma, men i alla fall. Det ska jag sura ett tag till över faktiskt.

Idag bakade My och jag pepparkakor. Varje gång i mitt liv jag gett mej på det där skiten har jag tänkt att, nä Amanda, idag blir dagen då dina pepparkakor blir bra! Inte dugliga utan bra! Varje gång har den gången aldrig inträffat. Alltid har det gått åt helvete. Men snacka om att jag tränat mitt tålamod i alla fall. Jag minns ett år då jag blev så förbannad att pappa fick avsluta allting. Nu har jag en längre gräns till att bli förbannad. I år blev pepparkakorna inte knapriga, tjocka och oknapriga, väldigt onkapriga. Det stör mej. Jag har ingen lust att bara acceptera att jag inte kan baka pepparkakor ordentligt. En sån simpel sak borde jag ju fan kunna eller?! Fyfan så irriterande.

För att återskapa mitt vanliga skriveri med ironi och något smått humoristisk bjur jag på den omtalade kissbilden.
Nu har den i alla fall läckt ut!

PEACE