Det här med att byta skola för ju inte bara med sig en massa skit. Det positiva jag syftar på är att man slipper en del lärare. Just nu i detta läge känner jag mej jävligt ond, så därför blir det som det blir. Ett hatinlägg. Mohahahahah!!

Vi börjar med lärare jag kysser hejdå i arslet!

Ingegärd (speccmattelärare) Jag hade dej bara i elevens val i läxläsning. Men, gud det räckte! Du var mej en jävligt envis kärring, som var en riktig besserwisser. Jag kommer ihåg den gången jag fick lite damp och skrek dej i ansiketet. Jävlar vilken utskällning jag fick. Äcklig andedräkt hade du också.

Daniel (träslöjdlärare) Daniel hippie som vi alla kallade dej. Öknamnet "hippie" fick du för du såg ut som en vikinghippie. Rödbrunt långt hår, med en lång fläta i skägget också. Bara synen av dej fick mej att bli sur. Du trodde jämt att man skulle klara av allt själv, så man fick aldrig nån hjälp. Och jag minns den gången så jävla väl när du sa bokstavligen att jag var dålig på träslöjd. Den där lådbögen vi skulle göra. FYFAN! Bara för att hämnas målade jag allt som hade med johan palm att göra, eftersom du hatade honom så innerligt ditt fanskap!!! Hoppas du brinner i helvetet! Och stackars ditt barn som du döpte till Tor.

Senija (världens sämsta syslöjdslärare) Vetifan om jag stavade ditt namn rätt. Men det bryr jag mej inte ett skit om! Under hela vårterminen i syslöjden lärde jag mej INGENTING. Ni som läser detta tycker att det verkar omöjligt att inte lära sig nånting på en hel termin. Och jag kan väl till en viss del hålla med om det. Okej, det enda jag lärde mej var. Och jag måste säga att det var en rätt bra lärdom iaf. Jaja, för att komma till saken nu då. Jag lärde mej att vara bestämd och att säga ifrån. Du var så jobbig, för när man hade bestämt sig för att göra nåt, kom du med en jävla massa böcker. Fastän man sa 093502753874593636796938 ggr att man redan hade bestämt sig. Så det enda jag ådstakom (stavvarning) var en jävla liten mobilficka som jag stickade. Och att sticka är inget nytt för mej. Det har jag kunnat så länge jag kan minnas. Det sista jag kan säga är, behandla dom återstående ungarna bra nu!

Ulla Björkman (klassföreståndare) jag hade aldrig dej dock. Bara korta stunder. Men på dom korta stunderna märkte jag att du var tjurskallig, och man fick inte andas för högt. Då fick man skäll. Som sammanfattning.. Ulla-pulla, lugna ner dej!

Jo, jag tror nog att det var dom ändå jag kände lite vrede för. Fråga mej inte varför jag skrev i duform, det kändes bara bra så.

Men en liten hyllning till min klassföreståndare eva thörnow! När du var på bra humör fick man göra lite som man ville. Tex ha fötterna på bänken, ha mössa eller keps på sig. Äta eller lyssna på musik på lektionerna. Det var gött!
Fast jag vet att du hatade oss :) Det var nämligen så, med 6B. Att vi var lite kända som "Ohnej 6B..suck" på nåt sätt. Alla lärare fruktade oss mer eller mindre. En av dom började tom gråta. Fast, allt det där stog killarna för. Dom fick faktiskt gå på en ART utbildning som det så fint kallas. Jag vet inte vad det står för, men man fick iaf lära sig att inte retas och så. Jag vet, hur löjligt som helst. Men så var det. Jag kommer sakna er!

En avslutande mening.. Jo ehm.. Hoppas inte att nån av mina lärare som jag nyss har skrivit en stor hatgrej till läser detta. Men isf, det är så jag tycker! Och jag vet att jag inte är ensam om det!

förstå min irioni i det hela